Åh så var sjukan tillbaka
Nu har Melker feber. Stackarn. Helt varm och orkeslös. Vår spralliga lilla kille som i veckor varit helt upptagen med att sitta och stå gör små tappra försök och rasar bara ihop. Snyftar och vill ligga så nära mammas huvud det bara går. Varm i hela kroppen och ryser när jag stryker med min kalla hand över honom. Maten har han ratat på förmiddagen, och vatten har jag nästan inte heller fått i honom. Efter rådfrågning på Vårdcentralen fortsätter jag truga i honom vatten, har inget täcke och tunna kläder. Fick ge honom en supp och väntar nu för att febern ska gå ned. Inte kul att se en sån liten sjuk. Gör ont i hela mig...
Gissar på att morgondagens kalasmiddag och barnvakt blir inställt iaf för mig. Om nu inte febern skulle försvinna nu i em, och matlusten komma tillbaka. Måste bara skriva att jag blev liiiiite irriterad när jag pratade med vårdcentralen också. De frågade om jag ammade, vilket jag inte gör. Då suckar kvinnan och säger: Det skulle vara lättare att hjälpa din son om du ammar.
Ja, tyckte jag, nu är det ju inte så, så hur hjälper jag då min son bäst?
Ammning i all ära, men är det inte lite elakt att lägga fram det sådär. Man är ju liksom orolig när man ringer rådgivningen. Och rådet att amma funkar ju inte när man inte har nått i bröstet att erbjuda. Skippa att tala om att det hade varit enklare. Hennes nästa fråga var om han tog flaskan, och det gör han ju, har alltid gjort det. Då tyckte hon att jag skulle ge honom vatten och läsa på på Growingpeoples hemsida. Mmmm sa jag, det har jag gjort och ringer er för de ger nämligen det rådet. Han är för tidigt född, han har tjock snuva, han är hängig och skrattar inte, han vill bara sova och har feber och har mest troligt haft magsjuka. På den sidan tycker de att vi ska söka läkarvård. Men kvinnan i telefonen tyckte inte det. Nå, supp in och avvakta är det som gäller nu. Men får han högre feber ringer vi nog en doktor. Nojig? Ja.