När man är 4 månader
och heter Melker är man så här galet söt.
Man kan greppa saker, kanske bara för stunden men nog kan man hålla fast dem lite, smaka lite på dem och kanske skratta lite åt dem.
Man kan ligga ned på rygg och lyfta huvudet pytte lite, ligga på mage och stödja sig på armarna. Man kan också dra sig upp från liggande till sittande och vidare till stående om en snäll vuxen håller i händerna. Man kan gå när en stadig person står bakom. När man är fyra månader gillar man gröt, potatis och morötter för det är det mest vuxna man får äta. Man gillar att bada, skriker när nån står i duschen och man inte får komma i. Man snackar en massa till allt och alla men blir blyg för babyn i spegeln. Man försöker vara större än vad man är och sträcker på sig när andra små barn är i närheten, gör rösten hög och ibland sträng. Man kan säga ord som näääää när man är arg, aaAA när man är glad och ooOoh när man har nått viktigt att berätta.
Man kan vakna mitt i natten och vara ledsen över att nappen har trillat ur, man sover i egna sängen allra bäst, gillar att åka vagn och bil. Man är som regel glad.
Vår lilla guldklimp, solstråle och groda. Idag kommer jag ihåg känslan för fyra månader sedan. Det var nyss, det var hundra år sedan. Tiden har bara försvunnit ändå njuter man nästan varje minut, dag och vecka. Älskade unge!
Man kan greppa saker, kanske bara för stunden men nog kan man hålla fast dem lite, smaka lite på dem och kanske skratta lite åt dem.
Man kan ligga ned på rygg och lyfta huvudet pytte lite, ligga på mage och stödja sig på armarna. Man kan också dra sig upp från liggande till sittande och vidare till stående om en snäll vuxen håller i händerna. Man kan gå när en stadig person står bakom. När man är fyra månader gillar man gröt, potatis och morötter för det är det mest vuxna man får äta. Man gillar att bada, skriker när nån står i duschen och man inte får komma i. Man snackar en massa till allt och alla men blir blyg för babyn i spegeln. Man försöker vara större än vad man är och sträcker på sig när andra små barn är i närheten, gör rösten hög och ibland sträng. Man kan säga ord som näääää när man är arg, aaAA när man är glad och ooOoh när man har nått viktigt att berätta.
Man kan vakna mitt i natten och vara ledsen över att nappen har trillat ur, man sover i egna sängen allra bäst, gillar att åka vagn och bil. Man är som regel glad.
Vår lilla guldklimp, solstråle och groda. Idag kommer jag ihåg känslan för fyra månader sedan. Det var nyss, det var hundra år sedan. Tiden har bara försvunnit ändå njuter man nästan varje minut, dag och vecka. Älskade unge!
