Vårrusat
Vårrusade igår i sol, regn, sol och mulet väder. Jag, Sofia och fyra stycken mammor med barnvagnar. Jag och Sofia lämnade våra hemma. Var inte alls lika mycket folk som de tidigare åren jag varit med. Tror det här blev det femte för min del. Måste säga att jag var besviken på "pick-nick korgen" vi fick efteråt. Varför lägga ned en burk med philadelfia ost men inget bröd? Kallt fil var ingen hit heller, ungefär som den frusna jordgubbspajen. Säkert god varm, men med is kvar i mitten var det en kall upplevelse på en fuktig träbänk med regnet hängandes i luften. Trevligt att komma ut lite och träffa lite nytt folk, trevligt att få sig en promenad utan vagn, kul med så mycket kvinnor i rörelse. Det var nog sista gången jag var med, om jag nu inte skulle råka ställa upp med jobbet igen typ nästa år. Jag låter det vara osagt.
Melker fortsätter att vara snuvig. Nu är inte NäsFrida kul längre. Inte saltlösningen heller. Han blir arg, galen och skriker högt. Inte kul att höra skrutten rossla så i näsan. Trycker in saltlösning när han sover för att han ska få hoppa ut det sen i hoppgungan. Det är det enda M vill göra nu. Hoppa. TUR vi har en hoppgunga. Imponerande hur länge man kan hoppa också. Han hoppar, och hoppar, och hoppar. Ligga ned är inte alls roligt längre, inte ens utan blöja. Hur ska detta sluta?
Krypa kommer han ju aldrig att lära sig, han kommer att skutta fram. Vi kanske aldrig skulle ha gett han smeknamnet lilla grodan?
Idag är jag lite rostig känner jag. Näsan rinner, tempen stiger. Är det min tur nu?
En kvinna gjorde min dag. Hon ville ha köksbordet. Jag sa att hon gärna fick köpa det, för vi skänker inte bort det iaf. Det gick hon med på. Nästa vecka får det flytta.
Dags att ta tag i hemmet. Jag är så less på att plocka och plocka. Vem tar fram alla saker?? Vi måste ha ett Bergnässpöke. Vi hade ju ett på Östermalm också. Kanske det som flyttat med oss?!
