enlitenglimt

Nu kör vi bara på ett nytt sätt. Får se hur jag gör med just denna blogg. Kanske stänger ner, eller lägger in lösenord på den. Varför? 

Felicia var den senaste att komentera. Det är kul, men vem är Felicia? Melker börjar bli stor. En riktig kille med känslor, humör och tycker till själv. Då ska jag inte hänga ut honom här. Han fasas nu ut från bloggen. Kommer att skriva mer om mig, vad jag gör och hur jag har det. Lite mer ego. Lite mer mig. 

Vill han fläka ut sig på internet får han göra det på eget insiativ när han känner att han är mogen för det. Ibland gör han säkert nått litet inhopp här också, han är ju en stor del av mig. Men ska inte skriva om honom på samma sätt som förut. Är ni intresserade av hans utveckling kan ni ringa, skriva på FB eller komma förbi och säga hej. Låter det ok?

 

Sen sist har vi lagt om kosten lite här hemma med betoning på lite. Kolhydrater har flyttat ut, nästan. Sport Wasa med kokt ägg är min bästa frukost på morgonen, tar inte bort det. Ibland är det gott med både ris, pasta och potatis också, det får hoppa in då och då i våra middagar. Idag åt vi lunch på Max, det säger mycket. 

Jag har börjat röra mig snabbare än att bara gå. Först var det en pina. 200 m i sakta lunk höll på att ta knäcken på mig. Envis, målmedveten och lite sugen på att jogga milen har jag tagit mig ut fler gånger. Tror jag fixar milen nu, om jag skulle försöka. Innan sommaren är slut ska jag vara där. Det är mitt mål iaf. 

 

Annars har vi hängt med våra finaste vänner, familjen från Uppsala, Piteå och Luleå. Vi har gjort små utflykter till blåbärsskogen, skärgården, Piteå, Arons och Storheden. Vi har njutit av att haft möjligheten och förmånen att vara lediga tillsammans. Helt underbart. Tänk att vi i början på året laddade upp för att T skulle jobba hela sommaren. Bokade resan till Side för att få ett par dagar tillsammans och få njuta av våra fina vänner. Det slutade med en förlängning på provanställningen och en månad tillsammans nu i sommar. Ren lyx! 

Vi funderar på hur nästa sommar ska se ut redan. Hur gör T med jobb, hur går inskolningen på fsk för M, hur ser min jobb sittuation ut, hur bor vi, vad vill vi?

Nu lever vi bägge mest i nuet, fångar dagen och gör det bästa av det vi har. Precis så som vi vill ha det, med många tankar om framtiden också såklart! 

 

På måndag börjar jag att skola in M. Spännande. Dom vill att vi kommer 1 tim/dag i en vecka. Så tänkte inte jag. Jag har en vad man på 80 talet kallade "dagis unge" han gillar barn, han gillar att vara ute, han gillar aktivitet. En timme vill jag gärna köra dag ett, efter det vill jag utöka. Jag kommer att finnas nära, här hemma. Men jag vill se hur det går. Jag har ju själv skolat in ett helt gäng ungar på mindre än tre dagar och det har gått bra. Varför skulle inte min unge fixa det?? 

Nu ska jag inte säga för mycket. Han kan ju strejka. Det har jag sett honom göra. Vilket humör, vilka känslor. Men alltid i samband med att vi burit bort honom från andra barn. Håll en tumme. Mest för mig och pappa T. Våra hjärtan kommer att gråta när vi inser att vi inte är de enda för sonen. Han har ju redan en reserv mamma. Fina, fina S. Henne vill han mer än gärna vara med. 

 

Nu ska jag njuta av lugnet och ensamheten. Liten sover, stor är på bio och jag har bara mig. Ganska skönt måste jag säga. Ensamhet är inte min grej, men har lärt mig att uppskatta det också. Underbart. 

 

Ta hand om dig, och kom ihåg att fånga din dag!