Spenderarbyxorna på
Ja nu har vi verkligen spenderat. Bara bra saker, viktiga försöker jag intala mig. Verkligen måste ha saker. Typ.
Vi skulle köpa en skrivare, en väldigt billig sådan. Det slutade med en som inte var så billig, men desto bättre. Nu kan vi kopiera, scanna, köra utan kablar, maila från telefonen till skrivaren som skriver ut en bild oavsett om vi är hemma eller i USA. Hur ofta vill man inte göra det liksom??
Jag vill kunna skriva ut bilder ibland, det kan jag nu göra. Det går att byta ut bara tex den röda patronen om den tar slut och inte alla patronerna. Ni hör ju hur jag verkligen övertalar mig själv om HUR BRA det här är.
Tobbe råkade få med sig en ny telefon. Jag köpte den för en hel krona. En Iphone 4s. Jag med min nr 3 är inte alls avis på honom. Inte nått. Verkligen inte. Skrivaren var plåster på såren för mig. Bra plåster eftersom att den där kameran jag fortfarande drömmer om är en bra bit bort. När vi jobbar igen bägge två då ska vi investera i en sådan också, det lovar jag mig själv. Nu har jag en skrivare.
En router som vi inte får igång flyttade också hem. Min fina bror kommer imorgon och hjälper till. Han bara skrattar åt mig. Men jag fattar inte hur jag ska installera den. Kommer bara halva vägen. Mitt i allt ska jag börja koppla ihop sladdar med en annan enhet som programmet antar att jag har, en annan router som inte finns. Sen vill den att jag ska stänga av modemet, men vi har ju bredband, hur stänger man av det??
Suck. Men imorgon kanske det funkar fullt ut. Vi håller verkligen en tumme för det. Skulle vara så fint. Då kan vi discodansa här hemma till Spotify utan en lååååång sladd slingrandes efter golver. Det gillas!
Löpskor till lilla mig fyndade jag på Stadium reabutiken. Fick med mig min lilla försäljare in och han var så duktig så.
Vi är lite lister rikare, sådana man gömmer sladdar med. Sen råkade vi ju shoppa en bokhylla igår också på Blocket. Skit snygg för en mindre stor peng. Lycka.
Undrar hur många av er som orkade läsa hela detta inlägg. Jag blev trött bara av att skriva hälften. Vi lär ju leva på ärtsoppa resten av månaden, men vad gör det. Jag har en skrivare och kan skriva ut min snygga tavla som jag gjort till sonen. Wihoooo!!
Imorgon ska vi kladda med fingerfärg jag och Melker. En stor canvas ska han få sätta sin prägel på, med liiiite hjälp från mamma. Jag har ju viss erfarenhet av detta när lilla Clara och jag gjorde en sådan till Sofia och Fredrik då de gifte sig. Men det är skillnad på Clara och Melker. Hon var så lugn och stilla i den åldern. Han är så full fart. Tobbe har lovat att stötta upp ordentligt. Det tackar vi för.
Snygg skorna och mobbitellen. Nu är det fotboll som gäller!