enlitenglimt

Började kaxigt att skrapa bort lister och kanter på väggarna i fredagskväll. Hade en vision om att det skulle gå smärtfritt. Tji fick vi. Ena väggen är numer helt kal. Det första vi började med dessutom. Paniken var total. Vi har sett timmar med bredspackling framför oss. Några hyresgäster innan oss har slarvat med underarbetet, vi fick skiten kan man säga. De restretande tre väggarna har dock gått bra. Där har vi bara behövt slipa bort skarvar i tapeten och spacklat. Nu ser vi ljuset igen. Det blir nog bra det här.
Lördagmorgon tog Melker sovmorgon. Av alla mornar den senaste tiden väljer han den. Tobbes pappa och sambo var här halv nio, vi hade stigit upp 8. Stress att äta frukost, få på oss kläder, kolla igenom Melkers väska och skicka iväg honom till Boden med dem. Jag och Tobbe hoppade genom duschen, hastade i kläderna och försökte få till våra hår. Ibland är vi som två flickor.
Vi kom i tid till farmors begravning. Den var fin, sorglig och bjöd på skratt också. En liten stund satt vi hos mamma och pappa innan vi hämtade upp vår skatt igen. Dagen rusade förbi. Lördagkväll gjorde jag tryffelrisotto. Super gott. Det kommer vi att göra fler gånger. När vi ätit och laddat om batterierna lite var det bara att ta tag i väggarna igen. Suck. Evighetsgöra. Trötta somnade vi runt tolv. Även idag fick vi ligga i sängen till 8 och sova. Blir tufft att stiga upp imorgon och gå till jobbet!
Tobbe är och jobbar nu, lilleman sover. Jag borde nog väcka honom, få upp honom och kanske gå ut en sväng. Det är super fint ute idag, strålande sol. Han har inte haft feber nu på två dagar, prickarna har torkat och jag håller bara tummen om att det inte dyker upp nån ny prick. Tänk om han kunde få vara frisk på måndag. Skulle vara underbart! Då kanske Tobbe till och med får upp tapeterna under dagen. Han är nämligen ledig imorgon. Vi håller en tumme!